Caroline

Kör på ett inlägg till så får vi se om jag orkar hitta tillbaka ;)

Jag försöker att blanda bloggen med olika saker men det är lätt att haka upp sig på det som tar mest energi från en just nu, Jesper och klimpen i magen, så jag hoppas att ni är intresserarde av sånt annars äre bara o slut läs :)

Just nu är min status much better.
Jag kräks inte varje dag och jag tar mig ut, o så har jag lyckats damma av min sminkväska några gånger i veckan med, till och med lyckats dra borsten och plattången några varv i burret.

Ni anar inte hur dååligt jag har mått!
Det sätter sig psykiskt också.
Mkt tankar om mamma o pappa har med lyckats ta sig upp till ytan.
Det skulle kännas såå fantastiskt att få berätta för dem att de ska bli morföräldrar igen.
Mamma var den första jag ringde till när Jesper kom till världen.

Vem ska man ringa nu?
Ankan och Jocke ska ju va med, Jesper är för liten.

Aa ni hajjar grejen.

Jag har ju chansen att få "tala" med dem via ett medie men jag vet inte om jag törs ännu.

Sen när jag var på mitt andra besök hos barnmorskan kom hon fram till att jag hade havandeskapsförgifting med Jesper och att det var för jävligt att ingen tog mig på allvar mer än de gjorde.
Jag gick på tillväxt ultraljud med han i v 38 o de kunde konstatera att det fanns knappt fostervatten eller tillräckligt med näring men enligt dem var det normalt.
Jag skulle på ett till tillväxt samma dag som Jesper var beräknad men då låg jag på BB och krystade för mitt liv för att Jesper mådde INTE bra i min mage och var jäätte stressad.

Just därför tog det så kort tid, 2 timmar hann jag vara inne på bb innan Jesper kom så denna gång är jag skit nervös att huvet ska komma redan i bilen. Men min barnmorska är UNDERBAR och hon o läkaren kommer ha ordentlig koll på min graviditet denna gång och det känns tryggt.

Lite rädd för förlossningen är jag men jag vet att jag klarar det galant och jag har bestämt mig för att skippa smärtlindring denna gång då jag inte hade det med Jesper.
Jag vet ju hur det känns o jag vet att jag kommer klara det fint plus att det går över.
Det var jätte skönt att så fort han var ute så återgick jag till det normala liksom.

Förutom att man blödde som en gris men det var inte farligt.
O andra sidan sa min barnmorska att hon inte tror jag kommer gå över tiden den här gången heller och denna förlossning kommer gå fort och smidigt.

Det kommer bli bra det här, right!

Nu ska jag ta lite helg med min fina prins, ikväll kommer Maja hit och i morgon ska vi fira min Angelica som blir 24 på mån.

Ha en fin helg nu allesammans.